Den fulländade människan

Den fulländade människan

Livsstil - Välbefinnande - Ursprung

Människans anatomi och psyke har utvecklats under mer än tjugo miljoner år. Vi har gått på två ben i sex miljoner år, och vi har tillverkat redskap i två och en halv miljoner år. Den moderna människan är 200 000 år gammal, sedan dess har det inte skett någon större fysisk eller mental förändring i vår organism. Tiden vi levat i en urbaniserad miljö kan räknas i några få generationer. Ur ett evolutionärt perspektiv lever de flesta av oss idag i en för människan som art mycket onaturlig livsmiljö. Våra biologiska förutsättningar och behov och det moderna samhällets krav och påfrestningar är helt enkelt inte förenliga. Vad bär vi ännu med oss från vår mångmiljonåriga evolution – och vad är inlärt, kulturellt beteende? Varför blir vi feta när människor i traditionella kulturer aldrig blir det? Varför får vi folksjukdomar, som kostar samhället miljardbelopp årligen, medan det finns samhällen på andra platser i världen som helt saknar dessa, och där människor är kärnfriska, trots att de aldrig sett en doktor? Varför får kvinnorna aldrig osteoporosrelaterade frakturer eller cancer i reproduktionsorganen i ursprungssamhällen?

Evolutionsmedicinska studier visar tydliga samband mellan den kost vi idag äter och förekomsten av s k ”välfärds”-, ”folk”-, ”livsstils”- eller ”civilisations”-sjukdomar. Man talar gärna om jägar-samlarkost eller paleodiet när det gäller den föda vi under evolutionen anpassats till att äta. Men faktum är att vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning är oändligt mycket äldre än någon jägare, och den har inte förändrats nämnvärt de senaste fem miljoner åren. Vad kan den arkeologiska vetenskapen tillföra debatten – helt bortsett från att det är vi arkeologer som gräver fram benen efter våra förfäder? Varför ser våra tänder ut som de gör? Om vi nu varit jägare under mycket lång tid, varför har vi då inte kraftiga hörntänder och spetsiga kindtänder som de köttätande rovdjuren, en förutsättning för att kunna slita sönder rått kött från villebrådets skelettmuskler – och varför har vi inte en matsmältningsapparat som liknar rovdjurens?

Egentligen borde hela diskussion om vilken kost vi är anpassade till att äta vara ganska onödig – vi har ju faktiskt i stor utsträckning facit i hand! Ändå förefaller det mycket svårt att nå ut i samhället med kunskapen om att det mesta vi sätter i oss idag är artfrämmande för människan, och har aldrig någonsin ätits av våra förfäder under evolutionen. Det finns en rad olika metoder att tillgå för att rekonstruera vilken basföda människan utvecklats till att äta, som alla tillsammans entydigt ger en klar bild av våra förfäders kosthåll. Det må vara matsmältningsapparatens utseende, utformningen av våra tänder, födointaget hos våra närmaste släktingar schimpansernas, eller tandslitaget på skeletten, bevarade rester av födoämnen, redskapsvärld eller fångstanordningar av olika slag. Vidare kan kemiska analyser av skelettmaterial ge detaljerad information om den huvudsakliga kosten, både hos människor och djur.

Det är inte många människor i vårt moderna samhälle som utnyttjar en bråkdel av den fysiska kapacitet vi föds med. Vi sitter under dagarna i tunnelbana, bil, på kontor och framför datorn, och på kvällarna framför TV:n. Utnyttjar vi några muskler är det oftast fråga om ensidiga belastningar som på sikt medför skador av olika slag – bland annat därför att de aktuella och omgivande musklerna inte är tränade för att hjälpa till vid rörelsen i fråga. Och som vore det inte nog med det – vi sitter i stolar och soffor! Aldrig någonsin under evolutionen har vi suttit i stolar eller soffor. Efter att ha lämnat träden har vi under årmiljoner som regel suttit på huk, eller på marken – precis som människor i de flesta traditionella samhällen fortfarande gör. De flesta åldringar upp i 90-årsåldern kan där utan vidare sitta på huk i flera timmar, och därefter obehindrat resa sig och spatsera iväg. Hur många betydligt yngre västerlänningar klarar det?

Omkring åttio procent av den föda vi äter i västvärlden är vi inte biologiskt anpassade till. Den är artfrämmande för människan och borde alltså till stora delar förändras om vi vill undvika välfärdssjukdomar. Hjärt-kärlsjukdomarna, framför allt hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, stroke och nedsatt cirkulation är den främsta orsaken till sjuklighet och död i västvärlden. Och statistiken är skrämmande. I 30-årsåldern har majoriteten av svenskarna utvecklat åderförkalkning i kranskärlen – och efter 60-årsåldern är det nästan etthundra procent!

Kunskapen finns inte – eller så motsätter man sig tanken om att vi är biologiska varelser, som bär med oss ett mångmiljonårigt matsmältnings- och ämnesomsättningssystem, liksom det faktum att människan fortfarande är under utveckling. Evolutionen är på intet sätt en avslutad process, som många kanske vill tro – eller aldrig har tänkt på. Evolutionärt sett skulle man kunna spekulera i ett scenario där vi fortsätter att äta för människan artfrämmande föda – med följande sjukdomar och dödsfall, främst hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och flera cancerformer. De individer som genetiskt är bäst rustade att klara av den moderna födan skulle då föra sina gener vidare, medan alla de andra med tiden dör ut. Men detta kommer aldrig att ske av den enkla anledningen att merparten av folksjukdomarna inte bryter ut förrän förhållandevis sent i vuxen ålder, vilket betyder att dessa individer hinner reproducera sig och föra sina gener vidare innan de själva dör. Så problemet kommer att kvarstå så länge våra kostvanor och vår livsstil inte läggs om radikalt.

Boken är slut på förlaget, men nyexemplar kan köpas från Göran direkt för 125 kr st + emballage och porto: info@burenhult.se

Till Burenhult Photography >>

Artikel i SvD.se 10 augusti 2013

Den fulländade människanPosted by Göran Burenhult 2013-10-14 16:24:03

Striden om maten missar evolutionen

Göran Burenhult, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala Universitet Campus Gotland

Staffan Lindeberg, läkare och docent i allmänmedicin vid Lunds Universitet

Vad har evolutionen med maten att göra? Är vi anpassade för att äta den mat vi äter idag? Dagligen översköljs vi i media av nya ”dieter” och ”koster”, det må vara LCHF, varannandagsfasta, Nordisk Medelhavsmat eller något annat. Men vad är då bra människoföda? Det är här evolutionen kommer in i bilden.

Konsten att bedra sig själv

Varför matar inte djurskötarna på zoo sälarna med gräddbakelser? Varför får inte girafferna falukorv – eller tigrarna pizza? Jo, därför att alla djurskötare, zoologer och evolutionsbiologer i världen vet att dessa djur under årmiljoner utvecklat sin matsmältningsapparat och ämnesomsättning till den typ av föda som var tillgänglig i deras ursprungliga miljö. Varför tänker inte dietister likadant?

Tänk efter. När du sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan. De enzymer och receptorer som tar hand om maten är desamma. Om du då äter något som detta system inte är anpassat till, vad händer då? Förr eller senare kan det bli problem. Det mesta vi äter idag har aldrig varit basföda under människans evolution fram till de gemensamma förfäderna till jordens nu levande befolkningar. Omkring 80% av västvärldens födointag idag är artfrämmande för människan. Varför är detta inte intressant för kostforskarna?

De samhällen som i modern tid har fortsatt att äta ursprunglig människoföda har sluppit många av våra vanligaste sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, osteoporosrelaterade frakturer och flertalet cancerformer. Trots att de ofta uppnår hög ålder. Varför är detta inte intressant för den medicinska vetenskapen?

Alla inser att sådana folkgrupper inte är anpassade för vår typ av mat. När de börjar äta den så får de också alla våra folksjukdomar – överallt på jorden samma mönster. Varför blundar vi för det?

Och de som mot bättre vetande hävdar att vi andra har anpassats till den nya maten, menar de att vi skall ha andra kostråd än dessa folkgrupper?

Evolutionen och maten

Människans matsmältningsapparat och ämnesomsättning formades för över 30 miljoner år sedan då tidiga former av apor blev primater, som för omkring 20 miljoner år sedan utvecklades till människoapor, hominoider. Kännetecknande för våra förfäders kost, till skillnad från djurexemplen ovan, är att den är mycket rikt varierad, med en animalisk del bestående av termiter, maskar, larver, fågelungar, fågelägg och (oftast små) däggdjur. Den vegetabiliska delen består av frukt, rotfrukter, rotknölar, rötter, lökar, nötter, blad, knoppar och blommor.

Att vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning utvecklats mot en så rikt varierad föda är den direkta anledningen till att den moderna människan senare från sitt afrikanska urhem skulle kunna sprida sig över hela jorden och anpassa sig till radikalt olika naturgeografiska miljöer.

Människan kan, som fångstfolk i arktiska regioner, leva väl på 90% animalisk och 10% vegetabilisk föda, eller som rotfruktsodlare i tropikerna på 80% vegetabilisk och 20% animalisk. Det är den totala frånvaron av mejeri- och spannmålsprodukter, liksom raffinerat fett, socker och salt, som är gemensamt för alla dessa ursprungliga samhällen och vår egen mångmiljonåriga evolution. Alla saknar de våra stora folksjukdomar, de finns bara i sentida jordbrukssamhällen – kan det verkligen vara en tillfällighet?

Vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning är alltså utvecklad under årmiljoner – vi har odlat spannmål och producerat mejeriprodukter endast under några få årtusenden. Moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren – mindre än 0,02 procent. Det är först de senaste trettio generationerna som bröd och andra spannmålsprodukter, liksom mejeriprodukter, tagit en större andel av det totala födointaget i vår moderna värld. Bröd och müsli i den formen vi intar idag är helt moderna företeelser – vitt mjöl har endast funnits i 120 år.

Dagens och gårdagens kosttrender missar målet

En föreställning på modet är att vi blir sjuka av för mycket kolhydrater. Varför negligeras därvid våra och andra forskares observationer att ursprungsbefolkningar med rotfrukter som basföda och extremt högt kolhydratintag slipper diabetes och hjärt-kärlsjukdomar?

Eller de som hävdar att mycket fett eller protein är farligt, varför bortser de från att arktiska fångstfolk och andra samhällen med högt protein- och fettintag är lika friska?

Varför dessa evinnerliga strider om fett mot kolhydrater, eller kött mot växtföda, utan att ens snegla mot det faktum att inget av detta varit konstant under vår evolution?

Det mesta talar för att dessa stridigheter missar målet. När nutida mat orsakar nutida sjukdomar så sker det sannolikt till stor del via andra mekanismer. Biologiskt aktiva ämnen i maten rubbar tarmfloran, bryter ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system.

Det stora flertalet av sådana störande ämnen finns i växtriket – och de har inte uppkommit av en slump. Fråga växtekologerna. En växt kan inte springa undan när vi försöker äta upp den. Så den får skydda sig på annat sätt. Allra starkast skyddar växten sina fröer – sin avkomma – genom att anrika skyddsämnen där i särskilt hög koncentration.

Enkel logik och evolutionär teori. Som alla tror på men ingen tillämpar. Istället uppfattas östrogenliknande ämnen från sojaböna av naturromantiker som naturlig människoföda eftersom den finns i naturen. Bara för att nämna ett exempel.

Så när vi står där, undrande, i livsmedelsbutiken, vad skall vi välja? Det säkraste är nog att gå förbi hyllorna med paketerad ”functional food”, liksom mjölk- och brödavdelningarna, direkt bort till den mat som liknar det som har utgjort basföda i människans ursprungliga miljö: rotfrukter, grönsaker, frukt, bär, nötter, ägg, fisk, skaldjur och kött.

Men föreställningen att bröd och mjölk inte skulle vara artfrämmande föda är stark. Hittills mycket starkare än nyfikenheten.

Länk till artikeln på SvD.se >>



  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.